Visar inlägg med etikett vänskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vänskap. Visa alla inlägg

torsdag 1 mars 2018

Tårtkalaset



Hon la upp tårtan på sitt vackraste tårtfat, det där antika i pressat glas med fot, som hon hade kommit över för ett par år sedan. Sen ställde hon den på sin plats på bordet bredvid vasen med tulpanerna. Hon hade dukat bordet med dom röda gamla moccakopparna som pryddes med en guldkant, koppar som endast användes till detta speciella tillfälle. Det skulle drickas starkt kaffe som kontrast till den söta marsipantårtan, som dagen till ära var täckt med ett rosa marsipanlock. Vännerna som redan dykt upp satt förnöjsamt till bords och pratade med varandra och skrattade, det var en högtidlig känsla i rummet. Det var femte året i rad nu som dom träffades och firade denna dag tillsammans, som dom smålänningar dom var. Det gällde att ta vara på tillfällena att festa till livet lite extra. Piffa till vardagen. Det gällde att ta sig tid att träffa dom som var viktiga och betydde någonting för en. Vad kunde vara ett bättre sätt att tillbringa en torsdag på än med nära vänner och ett tårtkalas, nej det var svårslaget. Kaffet ställdes fram innan värdinnan satte sig till bords hon också. Där skulle dom sitta och prata till långt in på kvällen som dom brukade göra när dom umgicks.
"Vassegoda då, ta lite tååta denna fössta tossdan i mass!" Inflikade hon och kalaset började.



Skrivet kring skrivpuffs ord: gamla.

onsdag 5 augusti 2015

Vackra blomma

Sara
vackra blomma
med stjärnljus glimmande
i dina livliga själaspeglar
med ett skratt,
böljande
som värmer de frusnaste av hjärtan
sprudlande
livlig
underbar
med en karisma,
du inte vet att du har,
som svidande bländar en i ögonen
man dras med.

Man får vara sig själv
allt är tillåtet
och ingenting är omöjligt
när man skrattar med dig
glömmer man sina bekymmer
andas en stund i nuet.

Det är min högsta önskan
att den kärlek din blodpump pulserar,
och som förkastar mörkret och eländet
med ljuset som strålar ifrån dina ögon
att mycket av den kärlek du ger till
dina medmänniskor,
ska du också ge till dig själv
och se och känna
varför vi älskar dig så.

Du har genomlevt mycket
som jag hade önskat att du hade sluppit
men du har vägrat att ge upp
och alltid återfunnit en tro, ett hopp i ditt bröst
om en ny morgondag.

Vackra blomma
du får flytta vart du vill i världen
jag får hantera min saknad bäst jag kan
men du får aldrig någonsin
lämna min livsande, lämna
mitt hjärta.

Jag skulle dö
och min själ långsamt förtvina
om du övergav mig
jag vore ingenting
ingenting vore jag
utan dig.

Må min livslåga slockna före din
så jag aldrig någonsin behöver uppleva
hur livet är att leva
utan dig.

Jag älskar dig
till tidens ände
vackra blomma.


måndag 12 augusti 2013

Tack

Jag har sagt det till dig många gånger, tack
ändå känns det inte som att
den överväldigande tacksamhet jag känner inom mig
når fram,
det känns som att
jag aldrig kommer kunna tacka dig tillräckligt.
för när jag var som minst
när jag var fast i gamla tankemönster av mörker
oförmögen att se en utväg
när jag kände mig värdelös och otillräcklig
ledsen och äcklig
valde du att kliva in,
bre dina skyddande vingar över mig
valde att se min kraftfulla kärna
valde att se det positiva därinne i mig.
Tack,
för att du inte nöjde dig med att se
utan för att du valde att ingripa, stiga in
som en trygg kärleksfull vägvisare
för att du pekade framåt,
visade mig dörrar där framme jag inte hade ork
nog att upptäcka själv.
För att du gav mig modet att tro på mig själv
fick mig att tillåta mig att öppna dessa dörrar
fick mig att se på nytt och återupptäcka den kraftfulla energi
som jag så länge kuvat under min ångestdemon.
Tack, för att du valde
att inte bara vända dig om, tack för att du inte nöjde dig
förrän jag själv hade sett
vad jag gjorde mot mig själv.
För att du gav mig en chans att ta mig vidare på min resa
med lättat hjärta och en ny tro på mig själv
att du fick mig
att vilja ta kampen igen
fick mig att vilja se på mig själv igen
med kärleksfulla ögon.
Mitt hjärta svämmar över
hyser mängder av tacksamhet, slår kärlek
pulserar ömhet
och jag hoppas du förstår, att detta korta lilla ord
kommer direkt ifrån mitt hjärta
och för att det inte är något jag bara häver ur mig
utan att jag menar det av hela mitt jag
mitt varande, roten av min existens.
Ljusets och kärlekens vägvisare.
Min fina vän

Tack!

torsdag 18 juli 2013

Jordbunden Ängel

Bild lånad ifrån google.


Vacker i sitt slag
är den människa
som i kärleksfull omtanke
väljer att bre ut sina skyddande vingar
över en trasig medmänniksa
som i livets låga, sprider kärlekens fördomsfria ljus.

Unik skönhet i sin själ
har den människa
som väljer att vara en medmänniska,
som obedd delar med sig av sin levnadsvisdom
i det syfte att sträcka ut en hjälpande hand
när stunden kräver det
som väljer att se,
då andra väljer att titta bort.
Som gör en outsäglig skillnad i någons liv
genom tid, mod och omtanke
att ta till sig och lyssna till
en främling.

Vacker i sitt slag,
den människa som kan sprida sitt ljus och älska sig själv villkorslöst
utan att älska andra mindre för det
unik och fantastisk i sitt slag den människan,
en jordbunden ängel.





Till Peter.
fina omtänksamma kärleksfulla vän
en riktig inspiratör,
en jordbunden ängel.






Kärleksdrottning

Se där kommer hon åter gående,
bredvid ängar av blommande tulpaner och vildrosor
hon kommer med regnbågens alla färger,
hon som går med änglar och andar intill sig.

De visa ordens drottning,
i hennes välstylade blonda hår
syns tydligt det spår av den lekfulla levnadsglädje
som explosionsartat sprudlar inom henne.
Hon står stolt med båda fötterna på jorden
med kärleken strålandes ifrån evigheten,
ifrån moder jord själv och upp genom hjärtat
och vidare ut omkring sig
vidare mot en bredare rymd och ner igen.

Med händerna vilandes på de jeanskjols beklädda höfterna
beskådar hon med glädje, vördnad och respekt
de fyra underverk som hon burit inom sig, de vackra sönerna.
Runt hennes hals gnistrar ett skimmrande hjärta av strass
i hennes ögon glittrar ett magisgt glimmer av ljus
likt ögonen hos ett hoppfullt barn.
Hon tror att allt är möjligt och runt henne sker vardagsmagi, mirakel
när de frön hon vattnar med sin kärlek
mirakulöst slår ut till en färgsprakande praktfulla blomma
som hon hela tiden har vetat fanns där
för hon har sett det i ens ögon.
Hon strålar vacker likt solen själv
och hennes unika ljus och ledande visdomsord
helar,
likt en ömsint smekning över det gråtande barnets kind
berör hon ens hjärta.

Ibland händer det att hon känner sig liten
men aldrig att hon är liten i sin kärlek till andra
och i andras kärlek till henne förblir hon alltid stor.
Åh de blommor som hon så omsorgsfullt har skött om
kommer pollinera sig, ifrån en kruka, till en blomsterrabbat,
till en vildvuxen slätt av stora färgstarka blommor.
Så sprider sig regnbågens färger ifrån henne och vidare
så sprider sig kärlekens rosa skimmer
ifrån hennes gränslöst stora hjärta och vidare ut genom de hon har omkring sig
och åter vidare ut i evigheten.



Bild lånad ifrån google


Till min vackra Ann,
Tack för att du är en del av mitt liv.