Visar inlägg med etikett känslor. Flödesskrivning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett känslor. Flödesskrivning. Visa alla inlägg

onsdag 9 september 2015

Snart igen


 Om det finns en mening med allt som sker,
att du och jag träffades av en anledning,
då är du precis där det är meningen att du ska vara just nu
och jag är precis där det är meningen att jag ska vara
försöker fylla mitt hjärta med tillit
varför älskling,
åh varför,
utsätter Gud dig för denna prövning?

Du har svårt med tilliten nu
din hjärna går på högvarv
och ditt hjärta är fullt av förtvivlan
över alla falska människor
alla illvilliga satar
som vill ditt svenska
och palestinska folk illa.

"Tänk inte så mycket på mig!"
Säger du över telefon
jag biter mig själv i läppen,
du känner mig inte tillräckligt väl ännu älskade,
för att veta hurdan jag är, hur mycket jag älskar
när jag står med ett hjärta sprängfyllt av kärlek till någon
"Du kan inte säga åt mig att inte tänka så mycket på dig, för det gör jag, För att jag älskar dig!"
"Galning"

Det är okej att jag älskar dig
mer än vad du älskar mig,
du har har annat i ditt medvetande nu
något som är större än mig,
jag får bo i ditt hjärta,
och jag är tacksam för det utrymme jag får
det gör ont i mig ibland,
men det är så verkligheten ser ut nu,
jag får acceptera det,
eftersom att du är så oerhört viktig, oerhört
betydelsefull för mig,
detta ändras inte,
jag älskar inte dig mindre,
för att jag inte är det viktigaste för dig i ditt liv,
min kärlek står orubblig,
för just nu är den så stark i mitt hjärta,
min själ,
att just nu är den min sanning
som jag håller fast vid, med krampaktig tillit.

En dag
min älskade
flyger vi båda fria
och jag får återigen
kuttra som en duva
med dina armar om min kropp,
och jag får kyssa din kind,
och kyssa dig där,
där bara mina läppar få komma dig nära.

En dag min älskade
står vi
sida vid sida, igen
och sjunger kampsånger
för vårt älskade Sverige
och för Palestina
och alla andra länder som,
behöver vår solidaritet.

En dag bjuder du mig,
att bo både i ditt hjärta och din själ, hoppas jag
som vi brukar säga
Om Gud vill!

Inga löften,
kanske flyger vi åt varsitt håll
och sången i mitt hjärta tystnar
för en stund
av den helvetiska smärtan,
vilar upp sig,
för att någon gång få sjunga på nytt.

Men nu är det ditt hjärta tätt intill mitt,
ditt hjärtas slag, i mina slag
och det är allt som betyder något
nu, flyger vi brevid varandra
med kärlekens och fredens sång
i våra hjärtan.

Snart ses vi igen, älskade
ta hand om dig tills dess
och må så bra som du någonsin kan

min vackra fågel. 

onsdag 28 augusti 2013

Regnbågshjärta



Jag älskar mig själv. Jag är min egen kärleksfulla förälder och coach. Jag ser med kärleksfulla ögon på mig själv och väljer att ge mig själv ömhet, kärlek och respekt.Jag accepterar de brister jag har, som egenskaper som bidrar till att jag skiljer mig ifrån mängden. Att dessa egenskaper gör mig unik och att jag tillåts att stråla för den jag är. Jag älskar alla delar av mig...Jag är kraftfull och stark och det finns ingenting som jag inte klarar av. Jag accepterar att jag ibland i mitt liv har tillåtit mig själv att styras av  räsdsla. För att jag bär med mig vetskapen om, att det är där som jag har behövt vara just då. Det är där min prcosses har befunnit sig vid det tillfället.. Det är okej. Men nu är jag stark. Jag strålar av kvinnlig kraft. Ett strålande kärleksljus. En underbar själ som förtjänar så mycket gott.

Härmed tänker jag som är så modig, bestämma mig för att bli ännu modigare. Jag ska ta mig ännu längre. Jag ska ta mig ännu djupare in i mig själv och djupare runt omkring mig. Jag tänker stå som min egen gudinna och jag tänker skapa det liv jag vill ha och vet med mig att jag förtjänar.  Jag har stått och velat i dörrkarmen länge nog utan att våga gå över tröskeln. Tvivlat mig fördärvad på mig själv och mina egenskaper och analyserat sönder vartenda tanke, fastnat i detta beteendemönster utan att våga kliva ut. Utan att tillåta mig att våga chansa. Jag ska samla mod nu, så insikten når hela vägen in till mitt hjärta. Jag tänker inte längre låta min rädsla kontrollera mig. Jag tänker tygla rädslan och kontrollera mitt liv. Ska jag någonsin avstå ifrån något, så ska det vara för att jag känner att det är något som jag inte behöver eller vill ha i mitt liv. Det ska inte vara av rädsla, nej aldrig rädsla. Jag ska också bli maskmat eller aska en gång, min tid är nu.
Jag är en sprudlande, kreativ och kärleksfull människa som bär på mycket känslomässig visdom. Jag tänker fortsätta stråla omtanke, skina starkare än aldrig någonsin förr i mina färger. För jag känner kraften inom mig, jag känner förändringsprocessen för att den är min. Processen är min, jag är processen. Jag känner förändringen så som den nu är och vart den är påväg att leda mig. Fyller mig med längtan och glädjefylld förväntan. Jag är skaparen.

Jag älskar livet. JAG ÄLSKAR LIVET! Det är en underbar gåva och det finns så mycket kärlek och glädje. Jag älskar mig själv. JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV!! Hela virriga, sprudlande, vackra, kraftfulla, flummiga, visa, tokiga, nördiga, klantiga, grubblande mig. Jag älskar att skratta. Jag har roligt med mig själv och människor som jag väljer att ha runtomkring mig i mitt liv. Ja, jag är redo. Jag kröner mig själv till drottning med omedelbar verkan. Från och med nu och till mitt sista andetag. En bedårande vacker drottning med regnbågshjärta som inte förtjänar något mindre än det bästa i sitt liv. En sagolik vardagshistoria att hämta hopp och kraft ur. Ett mirakel ibland så många andra.

Det här är min tid.. Min tid är nu. Jag älskar mitt liv just där jag befinner mig precis nu. Jag har kanske inte allt som jag skulle vilja ha i mitt liv. Men jag har ingen anledning att känna besvikelse, min resa har fört med sig mycket. Jag blickar aldrig mer bakåt med ångest, utan bara för att ta med mig lärdommar. Jag är nu, min tid är nu. Det förgångna äger jag inte längre jag fokuserar min kraft på nuet och drömmer min framtid. Min dröm är viktig. Jag är viktig. Jag tänker fylla mig med min dröm, så att jag lever min sanning. Min resa har fört med sig så mycket, har fört mig så långt. Jag är stolt över mig själv och min bedrift. Det jag har, det som har gjort mig till den jag är. Allt det jag hitills skapat kan jag känna stolthet och glädje inför, just därför att det har lett mig dit jag är idag. Jag har tagit och gett mig själv en själslig kärleksfull omfaning. Jag är kärlek, jag är glädje. Jag älskar mig, och jag älskar min resa.  Jag tänker tillåta mig att stråla fritt i min färgprakt. Likt en gudomlig drottning, en gudinna. Mitt hjärta, mitt regnbågshjärta pulserar min energifulla levnadsessense, det är jag och det är vackert.

Jag vill skratta glädje, jag vill gråta av glädje, jag vill skrika och hoppa. För min kamp har varit lång och bitvis helvetesjobbig och svår, men jag börjar andas fritt nu. De sår och den ledsenhet som jag har burit inom mig så länge på min resa. Har jag inte längre grävt över och försökt glömma. Jag har grävt och karvat mig djupare in i ibland de köttiga sårslamsorna och jag har baddat mina sår.. Jag har tillåtit mig att känna in dom, låtit dom sprida sig i mig tills hela jag har värkt, tills jag har sett varje litet smärtsamt jack. Varje rispa.  Men detta har jag läkt, med kärlek till mig själv. Med förståelse för att jag har reagerat som jag har gjort i vissa situationer. Genom att älska alla delar av mig oavsett och oberoende av vad min omgivning tycker. Genom att fylla mig själv med acceptans för de sidor jag inte alltid uppskattar hos mig själv, istället för ångest.
 Jag har i sanning förlåtit och skapat mig en ny stabil och balanserad grund. Jag är här idag och jag älskar mig själv, älskar att få vara här. Jag är tacksam för all visdom och alla lärdommar som givits mig genom mina erfarenheter. Jag känner glädje över att det har fått mig att känna mig själv så som jag är. Jag står här nu. Ståtlig, stark och med ett brinnande mod.

Jag tror mig veta att det är dags nu. Att jag kan vara så pass trygg i mig själv, att jag innerst inne vet. Att steget vidare inte borde skrämma mig. Att jag kan tillåta mig själv att fortsätta min förändringsprocess, min pånyttfödelse. Åh om jag brinner passion nu, är det ändå dags för Fenix att träda fram. Ta klivet över tröskeln. Nej, det är inte rädsla jag tänker fylla mig själv med längre, det är min glädje. Det är det rosa, det gula ,det gröna ,det blåa, det lila, det turkosa, det röda och orangea. Det är mod och ett hav av beslutsamhet. Energi! Kraft!

Kraftfull! Likt en stenbock som spänner vartenda muskel i sitt språng i de branta bergen, likt en järv med klorna utfällda och salivglittrande tänder, likt ett lejons majestätiska rytande, likt en älgs resliga ståtlighet, likt en katts otroliga smidighet och en fågels frihet där den flyger, likt en fjärils lätta vingslag. Tänker jag tillåta mig att vara mig själv. Tänker jag tillåta mig att vara mitt rätta kraftfulla jag. Leva i min fulla kapacitet utifrån varje situation resan för med sig. Den sanning jag lever ska stråla ifrån mitt regnbågshjärta. Min glittrande dröm, ska vara min kristallgnistrande sanning..