Levnadsglöd

Bild lånad ifrån google

Bara för att jag har svidat om
ifrån nattsvart klädsel
till hoppets lila,
ska du inte tro
att jag inte känner smärtans pinande sveda
jodå, jag vet hur det är
att trampa i likadana skor
som du gör nu
för jag vet
vad smärta innebär
hur själslig trasighet
ihärdigt värker sönder en
dödar glädje, frigör ångest
lämnar hjärtat uppsvält och sårigt
och själen i ett aldrig sinande evighetsmörker
jag vet
hur det känns
när varje dag, är en blodig strid
som man ska utkämpa,
ett oövervinnligt krig
med en fiende som tycks vara
en övermäktig
jag vet hur det är
att vilja slita av sig
sin för trånga hud
när man fallit till knä
i panisk smärta och gråter hysteriskt
för att man inte kan andas
oövervinnliga otäcka otillräcklighet
hopplöst svart
vaför
vad ska livet vara bra för
gnagande rädsla
nej jag har inte glömt,
har inte slutat kämpa
jag har bara valt att tro
tro på mig själv
på den kraft jag har inom mig
tro på att vi människor
kan uträtta storverk
fantastiska under
tro på
att även i ett jordligt
brinnande helvete
kan jag ta mig igenom de brännande lågorna
om så med svett kött och en frän doft
brännmärkt för livet
så kan jag göra det,
ja jag kan göra det
för en ljusare morgondag
striderna upphör kanske aldrig helt
men jag väljer att tro
att jag iallafall kan slippa, kanske bara behöva kämpa
vartannan dag
med den övertygelsen,
ska jag inte tillåta mig att kämpa?
Inte tillåta mig att
få njuta av den stunden
även om jag vet att de slickande lågorna
återigen kommer bränna mig imorgon,
att jag kommer bli grillad
tills jag önskar livet ur mig själv
nej
jag har inte glömt
har inte slutat min personliga strid
men jag har heller inte glömt
vilken fantastisk gåva livet är
och att det går att välja
att se och vara tacksam för det man har
istället för att lista och sörja allt det man inte har
att det finns
kärlek, finns
glädje
för jag vill välja att kontrollera och leva min gåva
och inte låta gåvan glida mig ur händerna
det är inte lätt
men det är en möjlighet
kan jag med mitt ångestbonade bröst
så kan även du min vän
och jag vill välja att
att tro att det kan fylla även mitt liv
måste få tro att allt inte
är förjäves
det håller min demon i schack
får mig att strida framåt med levnadglödgad blick
iklädd lila skrud,
istället för min tidigare nattsvarta
smärtoklädnad,
får mig att tända
hoppets eld
och kan jag tro på mig själv
borde även du kunna unna dig
att göra det.