Hon drog ett djupt halsbloss där hon satt på balkongen, och
med det sänkte sig genast ett visst lugn inom henne. Smaken i munnen var vidrig,
det var den alltid vid första ciggen på länge. Hon borde inte hålla på med den
där skiten det var hon väl medveten om, hon var ju inte ens rökare, egentligen. Luktade fan gjorde det också. Det var bara ibland när nerverna levde sitt eget liv utanför hennes kontroll
som hon brukade köpa ett paket eller två, en väldigt destruktiv men trösterik
självhjälp. Bloss efter bloss satt hon där som i trance och lyssnade till ett stillsamt
droppande, som skapades av den smältande snön som letade sig ner genom luften
ifrån taket och landade i en kruka med smältvatten, som snart rann över. Snön
var tvungen att smälta för att lämna plats åt nästa årstid. Konstant droppande,
en avskedshymn för vintern. Efter en olidligt lång väntan, blir det nog vår
till sist ändå.
Skrivet efter skrivpuffs ord: Vår
Vädret och sinnesstämningen som smälter samman. Bra.
SvaraRaderaPerfekt beskrivet. Gillar särskilt "Snön var tvungen..."
SvaraRaderaFörsta ciggen på länge... Låter lite som att äta äpple när man precis har borstat tänderna. ;D Själv tar jag mig en promenad när nerverna strular. Skitbra jobbat!
SvaraRaderaSkildrat så jag hör droppandet
SvaraRadera