Porslinsrommantik

Bild tagen av mig.

Gula

likt en maskros i vårgräsets grönska

det finns en till dig med,

koppar för två

så titta förbi mig

du är varmt välkommen

när du har tid över.
låt oss glömma vardagens problematik
låt oss glömma
att ensamheten ibland är olidligt påträngande
när han knackar på dörren,
låt oss glömma allt vi behöver pengar till,
låt oss dricka glädjen i livet
låt oss tillsammans skapa solminnen
stunder att minnas,
stunder att längta till
för vem kan tillåta sig att känna sig ensam
med en vän som dig,
vem kan tillåta sig att gråta över icke ägda pengar,
när det är gratis att vara med en kär vän.

Att umgås med dig
är som att lägga ett puzzel
där bitarna sakta faller på plats efter hand
allt blir lite mer vardagspoetiskt för en 
romantiker som mig,
när jag får dela min syn och utforskande blick på världen,
mina tankar, med dig.

För jag är tacksam för det jag har
tacksam, för det som är
fortfarande och föralltid hopplöst förälskad i livet
i det som är, just nu
att andas just nu
antingen närvarande eller också typiskt för mig
bortirrad i en fantasi, en dagdröm
där allt är möjligt.

Andetaget som är, just nu
är det som räknas,
det är solen som faller över sommarlandskapet
det är brisen i det darrande lövverket,
havets kluckande när vågorna rullar mjukt in mot land,
eller regnet som slår mot asfalten
hur det än ser ut, är det nu som räknas
och just nu känner jag mig stark nog
att dricka solen och sprida livet
att välja glädje
en kopp till mig, gul likt en
förevigad aprilmånad full av grönska
och en till dig
när du har tid
välkommen.