onsdag 17 juli 2013

Av mitt hjärta.


Bild lånad från google.

De, som har valt att dela sina liv tillsammans med mig. Gå bredvid mig längs vägen i detta liv. Denna omtumlande och fantastiska resa som inte lämnar någon oberörd.

De människorna vet redan att poesin, texten flyter i mitt blod. Andas i mig, genom mig. Alla kan inte förstå det. Alla kan inte gilla det. Alla kan inte skriva likadant. Det är okej, det kräver jag inte av er älskade medmänniskor. Bara att ni ska acceptera mig för den jag är.. För jag måste vara sann mot mig själv även om ni uppfattar mig som flummig ;)

För jag kan gå i gång, bli exalterad, skriva ord om det allra minsta, till det allra tyngsta och jobbiga. Ångest, agression, glädje, positiv energi, reflektioner, grubblerier, flummande, Tankar och känslor allt i den härliga föreningen som är jag. En bit av poetens liv. VardagsPoetens liv. För att jag har skrivit så länge jag kan minnas och det tog fart på allvar redan i femte klass. Jag är inte på något sätt ett proffs, det är bara något jag brinner för, för att det brinner i mig..

För att jag älskar att bygga upp. Skapa med ord. Sätta fantasin till verklighet, om så bara på ett blad eller en skärm. Ibland kommer det över mig så häftigt, det bara sprutar ord ur mig till höger och vänster att jag knappt kan hålla isär det och veta vad som hör till vad. Som ett tvång som måste ut. Men ett glädjefyllt tvång.

Överallt, finns det ord.  Finns nog inte ett block jag äger där det inte någonstans är nedklottrade poesiord. För poesi, är en del av min vardag, mina andetag. Så nu har jag startat den här bloggen. För mina texters skull. För de behöver få hamna någonstans mer än bara i mappen för Mina dokument och ett och annat på fb.. Åh jag vet, att endel av er har intresset av att andas poesi med mig, och många av er är nyfikna även om ni inte säger er gilla poesi.

Så här är min skrivarblogg, en bit av poetens liv.
Varmt välkomen att läsa mina texter och tyck till.

Så varmt välkomna att glädjas, att förundras, att klia er oförstående i huvdet, att fråga er: Hur tänkte hon nu? Att vända er i avsmak, att skratta igenkännande, att gråta. Här bjuder jag er en bit,
av mitt hjärta.

Vänligen eder, JPJ

   Jessika Poeten Johnsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar