torsdag 1 mars 2018

Tårtkalaset



Hon la upp tårtan på sitt vackraste tårtfat, det där antika i pressat glas med fot, som hon hade kommit över för ett par år sedan. Sen ställde hon den på sin plats på bordet bredvid vasen med tulpanerna. Hon hade dukat bordet med dom röda gamla moccakopparna som pryddes med en guldkant, koppar som endast användes till detta speciella tillfälle. Det skulle drickas starkt kaffe som kontrast till den söta marsipantårtan, som dagen till ära var täckt med ett rosa marsipanlock. Vännerna som redan dykt upp satt förnöjsamt till bords och pratade med varandra och skrattade, det var en högtidlig känsla i rummet. Det var femte året i rad nu som dom träffades och firade denna dag tillsammans, som dom smålänningar dom var. Det gällde att ta vara på tillfällena att festa till livet lite extra. Piffa till vardagen. Det gällde att ta sig tid att träffa dom som var viktiga och betydde någonting för en. Vad kunde vara ett bättre sätt att tillbringa en torsdag på än med nära vänner och ett tårtkalas, nej det var svårslaget. Kaffet ställdes fram innan värdinnan satte sig till bords hon också. Där skulle dom sitta och prata till långt in på kvällen som dom brukade göra när dom umgicks.
"Vassegoda då, ta lite tååta denna fössta tossdan i mass!" Inflikade hon och kalaset började.



Skrivet kring skrivpuffs ord: gamla.

6 kommentarer:

  1. Låter som ett trevligt litet kalas

    SvaraRadera
  2. Ser dem framför mig. Fössta tossdan i mass.

    SvaraRadera
  3. Hört uttrycket ett par gånger idag och fattat noll. Nu googlad och kunnig. Marsipansöt text! Onödigt med två "guldkant".

    SvaraRadera
  4. Där vill man ju vara med :)
    Jag misstänker att vi är flera smålänningar här ;)

    SvaraRadera
  5. Tack snälla ni för era härliga kommentarer! :)

    SvaraRadera